ett team för sig
jag hoppade in och jobbade extra idag på min lediga dag. jag stod och gjorde rent kaffemaskinen när en kille dyker upp bakom kaffemaskinen. han säger hej, jag ska spela här idag. jag tänker att sånadär borde inte få släppas in på restaurang. han kunde lika gärna ha kommit direkt från en slipknot/metallica/kizz konsert. jag och christin skojar bakom ryggen på honom, spelar ett metallica-riff på luftgitarr och fnissar så vi nästan dör.
två minuter senare kommer en kille fram, presenterar sig som joel och tar i handen. sen säger han, vi tänkte spela lite här, lite metallica och slipknot, han drar sedan ett luftgitarrs-riff från en metallica-låt. det enda jag fick fram var "nä gud vad roligt!" och ett neuvrotiskt fniss.
jag vågade inte ens titta på dem sedan resten av dagen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar